Folkkampanjen
mot Nato

Nyheter och kommentarer

 

26 juni 2017

28 juni, Tillägg: Vi har lärt oss läxan


Bekanta dig med möjligheter!


Bok Grannlaga

GRANNLAGA
− Kontakter med ryssar och Ryssland

Lars Ingelstam med Viktor Sundman

Grannlaga betyder taktfullt eller finkänsligt, men titeln leder också tankarna till den stora Grannen i öster. Boken har två utgångspunkter, varav den ena är lovvärd och den andra är felaktig. Den rekommenderas till läsning.


Utgångspunkt 1 − Samarbete och fred

Lars Ingelstam ger en lång rad exempel på samarbeten mellan Sverige och Ryssland som pågår eller som har funnits. De är på statlig nivå, ideella eller från annat håll.

Utredaren har, med hjälp från många vilka han listar i slutet, genomfört ett självpåtaget mycket stort uppdrag. Han startade i april 2016, och förordet är daterat februari 2017. Här finns redogörelser för
− samarbete för att rädda den svårt miljöbelastade Östersjön,
− samarbete om Barents hav,
− svenska studenter i Ryssland och ryska motsvarigheter i Sverige,
− forskarutbyten,
− myndighetskontakter,
− utbyte av erfarenheter kring reaktorsäkerhet,
− samarbete kring hälso- och sjukvård,
− vänortskontakter,
− och mycket mer.

Det är uppmuntrande att läsa om dessa exempel, vilka är något helt annat än den enbart militära och konfronterande syn som sprids hela tiden. Skillnaden mellan Vi måste gå med i Nato! och bokens exempel på samarbeten med Ryssland är som hämtad från två olika världar. Den första är inskränkt, och den andra visar fredliga möjligheter.

Boken avslutas med ett kapitel med bland annat förslag och rekommendationer till riksdag och regering.


Utgångspunkt 2 − Ryssland är ett problem

Världsläget i stort har utredaren lämnat åt sidan. Han upprepar riktigt dålig propaganda mot Ryssland. Allt detta kanske för att inte stöta bort personer i riksdag och regering som han hoppas nå. Men om det är skälet så gäller att även dessa personer en dag tvingas se sanningen i ögonen, så varför inte stå för den redan nu?

Sidan 14: I viss utsträckning måste detta [att i samhällena så gott det går förankra tillit och samarbetsanda] ske i opposition mot den nu härskande regimen i Ryssland.

Författaren ser Rysslands nuvarande regering som ett problem, och synsättet genomsyrar boken. Men problemet finns på annat håll. Det är Ryssland som har problem, med Nato, och även med Sverige med dess nära samarbete med Nato.

Sidan 31: Samtidigt är detta läge [att situationen för många i Ryssland är problematisk] bakgrunden till att den inrikespolitiska repressionen har ökat ... och den ryska utrikespolitiken hårdnat ... Statsledningen har för egna syften och med propaganda och korruption som medel inte bara sökt skyla över folkets problem utan använt dem som hävstång för en chauvinistisk och nationalistisk politik.

Detta är hårda ord mot en statsledning som tvingas försöka klara av hotet från Nato, vilket syftar till att utplåna Ryssland som självständigt och kanske även som helt. Statsledningen vet ju hur Jugoslavien hackades sönder med Natos deltagande och hur det självständiga Libyen mosades under Natos ledning. De ser ju hur Nato rustar vid gränserna.

Det kan inte ha varit nödvändigt att i boken föra vidare en lögnaktig vandringssägen genom att på sidan 52 citera en person som menar att Detta samarbete [Baltic University Program] eroderas nu efter Rysslands angrepp på Ukraina.

Och sidan 220: Rysslands nuvarande regering ... söker rikta befolkningens uppmärksamhet mot utrikes frågor snarare än inrikes problem. Men landet hotas av väst-stödd terrorism söderifrån, ekonomisk utfrysning och kärnvapenanfall, vilka är förhållanden som inte kan undgå uppmärksamhet.

Man ska inte ha som utgångspunkt att vi har ett Ryssland med inre problem, och att det är det vi ska förhålla oss till. Västs propaganda betonar inre förhållanden i Ryssland och vänder vår uppmärksamhet bort från vad som pågår runt landets gränser. Dessutom är propagandan många gånger tvivelaktig.

Utgångspunkt 2 blir felaktig. Den följer Västs propaganda. Den bortser från trycket mot Ryssland utifrån, som kan sägas vara ett inledande skede av angrepp mot landet.

Utgångspunkten bör i stället vara att vi har en förfärande situation i världen, och att Ryssland står i vägen för Natos planer att kontrollera hela världen. I en sådan utgångspunkt ingår att goda relationer mellan Sverige och Ryssland är positiva bidrag för att gå emot den vansinniga utvecklingen.


Läs boken!

Boken förespråkar alltså samarbeten och pekar på möjligheter. Trots en felaktig utgångspunkt är den värdefull för oss som vill bidra till att bryta det som pågår, och den rekommenderas till läsning. Boken ger nämligen många exempel på samarbeten att hänvisa till och stödja. Vidare är det bra med förslagen och rekommendationerna till riksdag och regering.

I det fruktansvärda världsläget är det bra att vi kan hänvisa till positiva saker att säga JA till. Exemplen i den här boken hjälper oss med det.


Tillägg: Vi har lärt oss läxan

Nato mot Ryssland är större men påminner om Libyen i början av mars 2011. Propaganda skapade då en betydande opinion mot Gaddafi.

Några förstod dock att det var viktigt att försöka se Västs planer. Den 19 mars brakade helvetet loss under Natos ledning, och snart hade Libyen krossats som fungerande stat.

Vi var många som blev lurade den gången, men det går inte lura oss igen.


Björn Backengård
Hisings Backa, Göteborg