12 augusti 2014
Sverige i Nato inom fyra år? Ja i Folkpartiets valmanifest, som kom den 11 augusti, står det att det vill man.
Se också artikeln Våra länder hör hemma i Nato i SvD den 7 augusti, av Jan Björklund (FP) och Carl Haglund (Partikollega i Finland).
Valmanifestet har faktiskt rubriken Rösta för skolan
, och först mot slutet kommer den mycket stora frågan om att Sverige inom fyra år bör gå med i Nato. Vi läser på sidorna 13-14:
Försvar och säkerhet
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde är oroande. Ryssland blir allt mer auktoritärt, förtrycket mot oliktänkande tilltar och en omfattande militär upprustning pågår. Aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim är oacceptabla handlingar som får konsekvenser för vår och omvärldens syn på Ryssland och dess ledarskap.
Försvaret av Sverige måste stärkas. Östersjön inklusive Gotland är den mest centrala militära arenan i vår närhet.
På egen hand klarar inte Sverige ett uthålligt försvar mot en anfallande stormakt. Därför behövs både upprustning av det svenska försvaret och svenskt medlemskap i Nato. Då bidrar vi också till gemensam europeisk säkerhet tillsammans med demokratier i vår närhet såväl som globalt.
[...]
Sverige bör gå med i Nato under den kommande fyraårsperioden. Endast genom ett medlemskap kan vi tillsammans med andra länder som delar våra värderingar värna fred och säkerhet i vår närhet såväl som globalt.
Så lättsinnigt sveps denna stora fråga över, med medlemskap i Nato på bara några rader. Beskrivningen av Ryssland håller inte för faktagranskning. Vi ska kommentera tre ordval något, nämligen militär upprustning
, Aggressionen mot Ukraina
och annekteringen av Krim
. De används som argument för att ansöka om medlemskap i Nato.
1. militär upprustning
Ryssland rustar upp militärt, och detta framställs som ett hot mot Sverige. Tvärtom är det så att Ryssland rustar för att möta hotet från USA och Nato, vilka ringar in Ryssland med baser. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 förföll mycket av Rysslands militära styrkor, och man bygger nu upp försvaret igen.
Man bör titta på vissa siffror. Enligt Försvarsberedningens rapport i maj 2014, sidorna 26-27:
USA står för 37 procent av världens samlade försvarsutgifter och gör omfattande satsningar på forskning och utveckling.
[...]
Rysslands försvarssatsningar motsvarade 5 procent av världens samlade försvarsutgifter 2013.
2. Aggressionen mot Ukraina
Det är inte Ryssland som har varit aggressivt i Ukraina. Det var vissa andra som jobbade aggressivt och stödde statskuppen, och vårt samarbete med Nato gör att vi hamnar bland dem.
I december 2013 avslöjade Victoria Nuland, biträdande utrikesminister i USA, att USA hade investerat över fem miljarder dollar i att påverka inrikes förhållanden i Ukraina. Se henne här. YouTube 8:46 minuter. Texten finns här hos Voltaire Network.
Något tidigare, den 21 november, vägrade Ukrainas president att skriva på ett avtal med EU. Därefter började hotfulla demonstrationer. Politiker från Väst, bl.a. Victoria Nuland, besökte demonstrationerna för att visa sitt stöd.
Den 6 februari fick vi veta hur Victoria Nuland i telefon hade diskuterat med USA:s ambassadör i Kiev önskvärda namn till en kommande regering i Ukraina. För att lyssna kan du gå hit, Voltaire Network. Åk ned en bit och du hittar en länk att klicka på. 6:19 minuter. Där finns också en utskrift att läsa.
Ett avtal den 21 februari mellan Ukrainas regering, oppositionen, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland skulle på fredlig väg ta landet ur krisen. Presidenten lämnade landet. Avtalet torpederades genast av prickskyttar, kontrollerade av krafter inom oppositionen, vilka skapade blodbad och ytterligare kaos. En kuppregering tillsattes.
3. annekteringen av Krim
Vid en folkomröstning på Krim den 16 mars deltog över 82 % av de röstberättigade, och av dem röstade över 96 % för självständighet. Man ansökte om anslutning till Ryssland, och Ryssland godkände ansökan.
Ryssland bröt mot folkrätten. Men det finns fler regler än folkrättens; regeln att försöka se om det finns en angripare och rätt till självförsvar, regeln att försöka se vad som kan vara huvudsak och bisak.
Här finns en angripare från Väst, vilken har arbetat målmedvetet för inflytande i Ukraina. Ryssland har en marinbas på Krim, som ger tillgång till Svarta havet och därmed Medelhavet. Strategerna i USA och Nato hade säkert som mål att ta ifrån Ryssland marinbasen.
Så Rysslands brott mot folkrätten kan sättas mot rätten till självförsvar.
Dessutom har Krim stor rysk befolkning, och deras rätt till språket hotades genast efter statskuppen. Därmed hade de skäl att frukta även annan förföljelse, och Ryssland har förklarat att de är beredda att skydda ryssar utomlands. (Till helhetsbilden kan också läggas att Krim tillhörde Ryssland fram till 1954, då den dåvarande ledaren i Sovjetunionen, Nikita Chrusjtjov, skänkte bort Krim till Ukraina.)