24 augusti 2014
På nätet kunde man, t.o.m. 8 augusti, skriva under ett upprop mot förhandlingar mellan Sverige, Finland och Nato om s.k. värdlandsstöd. Governments of Finland and Sweden: Don't make cooperation agreements with Nato. Du kanske måste rulla ned en bit för att läsa uppropet.
Uppropet fick 250 underskrifter. Det har lämnats till regeringen i Sverige och ska också lämnas till regeringen i Finland.
I tidningen Miljömagasinet nr 32 fanns en insändare med rubriken Skriv under uppropet mot Nato i dag.
Se också Öppet brev angående planerat samarbetsavtal med NATO 11 augusti till Regeringskansliet, Försvarsdepartementet.
I Sverige fick regeringen, oppositionspartierna samt Feministiskt Initiativ, Junilistan och Kristna Värdepartiet brev där de ombads att klargöra sin position vad gäller Nato.
Vi vet regeringspartiernas inställning, eftersom de har påbörjat förhandlingar med Nato.
Folkpartiet svarade ändå och hänvisade till ett uttalande, där de skriver att Sverige bör under nästa mandatperiod ansöka om medlemskap i Nato
.
Men hur är det med C och Kd?
Centerpartiets utrikespolitiska och försvarspolitiska talespersoner skrev 2012 i SvD en debattartikel, Sverige ska inte smygas in i Nato. De skrev då bl.a:
Vi utgår från att ytterligare närmanden till Nato inte sker förrän analyser gjorts, en bred debatt har förts och förhoppningsvis en bred samsyn har uppnåtts i frågan.
Centerpartiet anser att Sveriges samarbete med Nato har tjänat sina syften väl.
[...]
Centerpartiet är dock av uppfattningen att ett ytterligare närmande i princip skulle innebära ett medlemskap i Nato.
Detta var 2012, och i C:s valmanifest 2014 nämns varken försvar eller Nato. Men det kom svar från Centerpartiet:
Hej!
Här kommer svar gällande Centerpartiets ståndpunkt om NATO:
Centerpartiet står bakom Sveriges militära alliansfrihet. Vi har varit pådrivandet till att Sveriges militära samarbeten nu analyseras, vilket ger en god grund för en viktig diskussion i partier och med medborgarna. Att närma sig Nato utan analys och debatt är vi kritiska till.
Frågan om NATO-medlemskap diskuterades noggrant på partistämman 2013. Partistämman beslöt att Sveriges militära samarbeten med Norden, de baltiska länderna, EU och Nato allsidigt ska utredas. Eventuella förändringar i samarbetet med NATO förtjänar en öppen, vital och seriös debatt på bred front. Centerpartiet följer frågan om NATO-samarbetet noga och bidrar fortsatt till en utåtriktad debatt för ett långsiktigt hållbart svenskt försvar.
Med vänlig hälsning,
...
Politiskt sakkunnig
Centerpartiets riksdagskansli
Men hur går saker och ting ihop?
Hej ...
Tack för svaret ... Det är dock svårt att förstå hur svaret och det budskap era väljare tidigare har fått går ihop med att ni i praktiken redan tycks ha gått med på att förbereda smyganslutning till Nato genom regeringsbeslutet om värdlandsstöd. Kan du förklara?
Med vänlig hälsning
Sven Ruin
Och följande är kanske en förklaring.
Hej Sven,
Värdlandsavtalet bygger på frivillighet mellan parterna och blir endast tillämpligt i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som värdnation. Förhandlingarna om värdlandsavtalet handlar om en teknisk överenskommelse om vilket stöd som ska ges av Sverige på plats, vem som ska betala för vad och om det behöver göras några lagändringar. Det handlar alltså inte om ett formellt medlemskap i Nato utan vilket stöd Sverige i egenskap av värdland skulle kunna ge till Nato. Detta stärker vår försvarsförmåga och förbättrar våra möjligheter att ge och ta emot militärt stöd.
/...
Kristdemokraterna skriver i sitt valmanifest att Vi anser att det är dags att göra en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO.
Trots önskemål om utredning deltog Kd ändå i regeringsbeslutet om ytterligare närmande till Nato.
Övriga partier då? De fick följande förtydligande:
Det gäller inte bara frågan om ett eventuellt formellt medlemskap, utan den mest aktuella frågan är naturligtvis om verkligen förhandlingarna ska fortsätta med Nato om närmare samarbete (som kan ses som en form av smyganslutning)?
Innan vi tittar på svaren kan påpekas att samtliga riksdagspartier ingick i Försvarsberedningen. Den skriver i sin rapport 2014 följande på sid 39:
Försvarsberedningen förutsätter att värdlandsstöd beaktas i försvarsplaneringen och att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder inklusive avtalsregleringar för att berörda myndigheter ska kunna skapa tillräckliga förutsättningar för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd.
I rapporten lämnade varken S, Sd eller Mp någon Avvikande uppfattning
om det. Om V kan sägas att de har en avvikande uppfattning om hela Nato-samarbetet.
Vänsterpartiet svarade i Miljömagasinet:
Replik: V: Vi säger nej till Nato.
Socialdemokraterna:
Hej!
Tack för ditt mejl.
Sverige har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria.
Sverige har en modern säkerhetspolitik. Den innebär militär alliansfrihet, ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete och ett starkare Förenta Nationerna (FN).
Den svenska militära alliansfriheten är en viktig del av dagens svenska utrikes- och säkerhetspolitik. Den har tjänat och tjänar oss väl. Sveriges samarbete med Nato har blivit möjligt eftersom organisationen har förändrats sedan det kalla kriget. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-stödda fredsbevarande operationer som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utföra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser.
FNs verksamhet på det fredsbevarande området är både viktig och efterfrågad. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Sverige bör arbeta för att stärka FNs egen kapacitet på detta område och Sverige bör även öka sitt deltagande i FN-ledda fredsinsatser.
Sveriges samarbete med Nato i fredsbevarande insatser med FN-mandat är viktigt men samtidigt är vi socialdemokrater tydliga med att Sverige inte ska delta i militära operationer som enbart har sin grund i Nato-stadgans artikel fem om ömsesidiga försvarsgarantier.
[Uppmaning om hur man bör rösta den 14 september.]
Med vänlig hälsning
Socialdemokraterna
Trots påminnelse, har Socialdemokraterna dock inte velat svara på frågan, om verkligen förhandlingarna ska fortsätta med Nato om närmare samarbete.
Feministiskt Initiativ:
Feministiskt initiativ anser inte att Sverige ska ansluta sig till Nato. En feministisk analys av säkerhet utgår från mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är centralt.
Traditionellt sett har säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken styrts av snäva stats- och militärperspektiv. Säkerhetspolitiken har fokuserat på att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel.
Idag har både synen på säkerhet samt hoten förändrats. Krig förs ofta i form av interna väpnade konflikter mellan olika militära grupper, inte mellan två staters militära styrkor på ett slagfält. Lika centralt som hotet från väpnade konflikter är hoten från klimatförändringar, brist på mat och vatten samt social service. Dessa hotar direkt människors säkerhet men är även bidragande faktorer till väpnade konflikter. Vidare är mäns våld mot kvinnor både i samhällen i konflikt och i fred ett enormt säkerhetsproblem.
Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och verklig fred utan bidrar snarare till en våldskultur. Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar. Stridsflygplan står mot sjukvård och skola. Militär kapprustning står mot globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling. Vapensäljarna finns ofta i den rika delen av världen, bland annat Sverige, och köparna i den fattiga. Det innebär att ekonomiska resurser från fattiga länder går till rika länder istället för till den egna befolkningens behov.
Feministiskt initiativ anser att verklig fred är mer än enbart avsaknad av krig. Fred är en process som måste investeras i. Förutsättningar för ett jämlikt samhälle där alla kan delta på lika villkor och där jordens resurser fördelas på ett rättvist sätt måste skapas. Till den pågående klimatdebatten behöver också införas en argumentation om väpnade konflikters enorma belastning på miljön. Att investera i fred handlar också om vikten av att bygga en global ekonomi med fokus på samarbete snarare än konkurrens; på mänskliga rättigheter snarare än utnyttjande av mänskliga resurser; samt på ansvarsfullt användande av ekologiska resurser. Därför vill vi heller inte ingå i närmare samarbeten med Nato. Vi vänder oss helt och hållet mot militarismen och militärmakten som medel för att lösa konflikter.
Hälsar,
Feministiskt initiativ
[genom Pressansvarig]
Junilistan svarade att de inte deltar i riksdagsval och att frågan hör hemma på riksdagsnivå.
Och de som inte har svarat? Hur ser de på ännu närmare samarbete med Nato?