Kära Dean, framstående professorer och studenter, mina damer och herrar.

Den ömsesidiga förbindelsen mellan USA och Sverige går tillbaka till dagarna för det amerikanska frihetskriget. Erkännandet i Fördraget om vänskap och handel mellan Benjamin Franklin och den svenske representanten Gustaf Philip Creutz var det första erkännandet av USA som en suverän nation.

Under perioden 1820 till 1930 emigrerade ungefär 1,3 miljoner svenskar, en tredjedel av landets befolkning, till Nordamerika. 200 år senare och våra band är lika starka som någonsin. Svenska dotterbolag stödjer direkt mer än 333 000 jobb i USA:s alla femtio stater.

* * *

Det är en ära att vara här på John Hopkins University. Att vara inbjuden som en del av en lång rad statsmän från USA och resten av världen gör mig ödmjuk.

Jag börjar med att säga några ord om förra månadens terroristattack i Stockholm. En kapad lastbil körde på fotgängare i centrala Stockholm. Fem personer miste livet och 15 skadades. Vi har sett liknande metoder i Nice, i Berlin och i London.

Jag skulle vilja upprepa vad vår statsminister Stefan Löfven sa Terrorister vill att vi ska vara rädda, de vill få oss att förändra vårt beteende, de vill att vi inte ska leva våra liv normalt, men det är precis vad vi ska göra.

Stockholm visade sin enighet och beslutsamhet bara timmar efter attacken. När jag nu är här i Washington, skulle jag vilja tacka USA som omedelbart erbjöd stöd och kondoleanser.

Vårt starka partnerskap underbyggs av ett gemensamt åtagande för grundläggande övertygelser. Vi båda anser att hållbar fred, utveckling och välstånd bara är möjligt när de grundas på respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsprinciper.

* * *

Mitt anförande om Sverige och nordeuropeisk säkerhet kommer att omfatta några få huvuddelar. Först, Ryssland och säkerhetsutmaningarna i vår närhet och bortom, sedan, vad vi gör för att gå emot detta, och för det tredje, den svenska synen på den nuvarande världsordningen som vi ser det.

* * *

Först, Ryssland.

Den europeiska säkerhetsordningen finns inte längre som vi känner den på grund av Rysslands aggressiva beteende.

Regimen i Kreml är nära knuten till säkerhetspolisen, oligarkerna, kyrkan och den statliga förvaltningen. Fokus är att återfå moderlandets storhet och åter bli en världsmakt.

I dag ockuperar Ryssland 20 % av georgiskt territorium sedan kriget 2008. Sedan 2014 är Krim annekterat av Ryssland. Det ryska kriget genom ombud i östra Ukraina fortsätter.

Låt mig vara tydlig: Detta är emot internationell lag och är oacceptabelt. Utöver krigen mot Georgien och Ukraina har vi sett Ryssland stödja Assadregimen i Syrien, en nation som bedriver ett fruktansvärt krig mot den egna befolkningen.

Detta är den bistra verkligheten.

* * *

Ryssland har uppgraderat sin militära förmåga i nästan ett decennium. De förnyar 70 % av all försvarsutrustning. Våra grannländer och partner i Rysslands närhet känner trycket. Ryssland ökar militära övningar och underrättelseverksamhet i Östersjön. Ryssland utnyttjar sin kärnvapenkapacitet. Från tid till annan hänvisar ryska tjänstemän också till kärnvapen i sin retorik.

I Arktis ser vi att Ryssland ökar sin militära närvaro. Med återöppnandet av tidigare sovjetiska arktiska baser följer mer aktiviteter i Murmansk-regionen, i Kola-regionen liksom i Atlanten.

Vidare till cyberrymden där en av de viktigaste utmaningarna är vem som ligger bakom. De senaste åren har vi upplevt ett antal tillfällen när möjligt statligt sponsrade aktörer har bedrivit systematiskt ljugande, bedrägerier och andra skadliga inflytanden. Dessa incidenter har funnit sin väg in i våra samhällen och demokratiska institutioner.

Jag har sett min egen namnteckning på förfalskade dokument om vapenleveranser till Ukraina. Detta falska dokument cirkulerade i medierna över hela världen.

Den ryska militära doktrinen slår fast att det fjärde området för krigföring är informations- och cyberarenan. Den strategi som de använder kombineras också med bedrägeri känt som Maskirovka. Ryssland tränar sin militär grundligt inom detta område. Ryssland använder en kombination av psykologisk krigföring och militär makt i en blandad kombination, som vi såg i annekteringen av Krim.

Ryssland använder desinformation och lögner systematiskt. USA och Europa måste gå emot detta effektivare och smartare. Beslutsfattare måste vara mer medvetna när det gäller strategisk kommunikation mot denna typ av attacker. Ofta tar vi inte itu med Rysslands aktiviteter för vad det är.

När ryska jaktplan flög lågt över USS Donald Cook i Östersjön publicerade USA videor online så att folk själva kunde avgöra vad som verkligen hände. Omedelbart efter händelsen förklarade jag offentligt att ryskt uppträdande mot det amerikanska fartyget var oansvarigt och farligt. Detta är ett bra exempel på hur vi, med strategisk kommunikation, kan gå emot ryska åtgärder och desinformation.

* * *

Sverige och USA är fast knutna till världsordningen som den fastställdes efter andra världskriget. Vi ansluter oss till FN:s, EU:s och NATO:s etablerade internationella institutioner.

Efter Sovjetunionens sammanbrott trodde många i Europa och Nordamerika att världen var på väg mot den eviga freden.

De flesta av er har läst Francis Fukuyama's End of History and the Last Man i er statsvetenskapsklass. Många trodde att Fukuyama hade rätt och att den lagbaserade världsordningen och evig fred var här för att stanna.

Tanken att den eviga freden skulle förbli är en intressant idé, men verkar mindre möjlig när vi ser på världen i dag. Den lagbaserade världsordningen utmanas av totalitära regimer och fanatiskt kaos. Och utmaningar långt bort är kopplade till utmaningar hemma.

I Sydkinesiska havet avfärdar Kina internationell lag och territoriell integritet.

Flyktingkrisen är en utmaning för Europa när nationerna inom EU:s medlemsstater är splittrade. Turkiet går i fel riktning, med en president som centraliserar makt och rör sig bort från demokrati. Populismen i Europa är på uppgång där extremistiska partier ofta har stöd från Ryssland.

Ryssland och Kina vill bli dominerande makter med intressesfärer. Det är oroande. Ryssland har agerat mot 1975 års Helsingforsavtal och saknar respekt för alla nationers rätt att bestämma sitt eget öde.

Problem finns i många regioner. I Afrika fortsätter Boko Haram och terrorgruppen MNLA i Mali att sprida skräck. Daesh går vidare med sina terrorhandlingar i Mellanöstern och runt världen. I Ostasien ser vi upprepade missiltester från Nordkorea, där spänningen stiger när Nordkorea fortsätter att bygga upp sin kärnvapenkapacitet.

Vi måste möta alla utmaningar tillsammans. Svaret måste vara brett och innefatta stabiliseringsansträngningar. Sverige ansluter sig till koalitionen mot ISIL där vi arbetar skuldra vid skuldra med USA och andra partner. Detsamma gäller för ansträngningar i Afghanistan och Korea.

För Sverige är FN en hörnsten i världsordningen. Sverige har en avancerad ISR-enhet med 250 soldater i FN-uppdraget i Mali. Detta FN-uppdrag har blivit det dödligaste i dess historia.

* * *

Sverige förutsätter ansvar på den globala scenen. Samtidigt är vårt första ansvar vår nationella säkerhet, direkt kopplad till fred och stabilitet i norra Europa. Vi är inte naiva och inte heller har vi tagit våra ögon från hur Ryssland beter sig i Europa eller från utmaningarna utöver det.

Svensk försvarspolitik fokuserar på två delar: för det första att uppgradera nationell militär förmåga, och för det andra att fördjupa samarbete med andra nationer och organisationer. Denna politik bygger på ett brett parlamentariskt stöd.

Vi bygger ett säkerhetsnätverk av försvarssamarbete. Sverige har en speciell och långvarig relation till Finland, också en militärt alliansfri nation − där vi planerar för gemensamma åtgärder, om vi så beslutar, i fredstid liksom vid kriser och krig. Vi arbetar nära med de nordiska och baltiska länderna samt med Storbritannien, Polen och Tyskland. Vi samarbetar inom ramen för EU och FN. Vi är privilegierade partner till NATO inom Programmet för Förbättrade Möjligheter.

Från 2015 finns en ny trend i svenska försvarsutgifter. Regeringen har för första gången på mer än två decennier beslutat att successivt öka försvarsutgifterna med 11 % fram till 2020.

Förutom det har den svenska regeringen beslutat att spendera mer pengar, med början i budgeten 2017.

Huvudprioritet i försvarsnotan är att förbättra krigsmaktens stridsförmåga. Detta inkluderar också utvecklingen av ett totalt försvarskoncept som omfattar både militärt och civilt försvar och en helhetssyn på samhällets säkerhet.

I år beslutade regeringen att återinföra värnplikt. Detta är en signal till motståndare och till våra partner att vi tar säkerhet på allvar. Värnplikt för både kvinnor och män startar från den 1 januari nästa år.

Några exempel på våra andra prioriteringar:

Vi har återupprättat militär närvaro på ön Gotland som ligger mitt i Östersjön. Som den amerikanske fyrstjärnige generalen David Perkins sade tidigare i vår, när han besökte ön, Gotland är som ett osänkbart hangarfartyg, och det är bra att vara vän med dess kapten, Sverige.

Andra prioriteringar omfattar ökad utbildning och övningar. Internationella övningar är viktiga för att träna tillsammans och utveckla gemensam förmåga. Jag ser också dessa övningar som ett viktigt redskap för att skicka ett meddelande till möjliga motståndare.

I september i år kommer vi att vara värd för en nationell övning med bidrag från USA och europeiska länder. Övningen Aurora blir den största svenska militära övningen på över 20 år, omfattande nästan 20 000 militärer och över 40 myndigheter.

Flottan kommer att upprätthålla ytstridsenheter och uppgradera två korvetter. Två nästa generations ubåtar håller på att byggas. Ytterligare investeringar kommer att göras i ubåtsjaktskapacitet.

På luftförsvarssidan kommer vi att fortsätta investera i en ny generation av Gripen stridsflygplan och beväpna dem med luft-till-luft missiler.

* * *

Låt mig nu övergå till USA:s roll.

Den transatlantiska länken mellan Europa och USA är avgörande. Våra gemensamma utmaningar är större och mer komplexa än på årtionden. Regionala krafter testar sin styrka mot grannar, andra stater och internationella institutioner.

En stark USA-länk till Europa är viktig för stabiliteten i NATO och Europa. Och det är bara tillsammans med USA som Europeiska länder kan balansera ryssarna. Genom att agera tillsammans i internationella fora, operationer och övningar gör vi tröskeln mot aggression högre. Ett exempel är de ekonomiska sanktionerna mot ryssar.

Vi måste komma ihåg att strategierna i den ryska aggressionen, kinesiska anspråk eller Daeshs användning av terror är att splittra oss, att göra oss svagare och få oss att tveka att handla.

* * *

Ett budskap som jag vill ge er är att USA tillsammans med europeiska partner måste fortsätta att stå upp för internationell lag och världsordningen. Vi kan inte vara naiva om ryskt beteende och strategi, inte heller kan vi blunda för andra utmaningar runt om i världen.

Sverige välkomnar USA:s och NATO:s beslut att stärka säkerheten för dess östra allierade. Det Europeiska Säkerhetsinitiativet och Förbättrad Närvaro Framåt är avgörande ansträngningar för säkerhet vid Östersjön och regional stabilitet som helhet.

* * *

Låt mig säga några ord om det svensk-amerikanska bilaterala förhållandet.

Sverige och USA har ett långvarigt samarbete inom försvarsområdet, förra året fastslaget genom vår Avsiktsförklaring (SOI) [Statement of Intent]. Den undertecknades av försvarsminister Carter och mig. Avsiktsförklaringen omfattar fem stora områden: gemensam förmåga, utbildning och övningar, vapensamarbete, forskning och utveckling samt multinationella operationer. Vi har tagit viktiga nya steg både på den politiska och militära nivån.

Sedan undertecknandet har vi fördjupat vår dialog på den politiska och militära nivån. Fokus för vår diskussion har varit norra Europa och hur vi kan möta utmaningar tillsammans. Vi har ökat våra utbildnings- och övningsprogram, i luften, till havs och på marken. Allt detta, när vi ser att gemensamma aktiviteter stärker vår förmåga att handla tillsammans och skicka säkerhetspolitiska signaler till vänner och andra.

Om några veckor kommer våra styrkor att delta i årets största multinationella marinövning i Östersjön, kallad BALTOPS 17. I september ser vi fram emot ett betydande amerikanskt deltagande i den svenska övningen Aurora 2017.

Säkerhetssituationen i Östersjöområdet och på annat håll sporrar oss att ytterligare förbättra vårt samarbete och öka vår beredskap.

* * *

Till mina slutsatser:

För det första kvarstår våra gemensamma utmaningar med Ryssland och världen runt de kommande åren. Transatlantiskt samarbete är avgörande för amerikansk och europeisk säkerhet.

För det andra kommer Sverige att ta sitt ansvar genom att bidra till säkerhet i regionen och på andra håll. Detta görs genom att förbättra vår nationella försvarsförmåga och öka samarbete med andra länder och organisationer.

För det tredje, som anges i vår ömsesidiga Avsiktsförklaring: Transatlantisk och europeisk enighet är en nyckel. Globala utmaningar kan bara bemötas om Europa och Nordamerika handlar tillsammans.

Mot denna bakgrund och det ömsesidiga intresset går vi nu ihop med USA som vi gjorde på 1700-talet.

Tack för att ni har lyssnat. Jag är beredd att ta emot vilka som helst av era frågor.