Suspekta oljeavtal förskingrar Iraks resurser

Iraks förutvarande oljeminister Issam al-Chalabi berättade för The Arab Weekly att licenserna binder upp Irak till orättvisa kontrakt i mer än 25 år.

LONDON − Analytiker sa att de beklagade den avgående irakiska regeringens beslut att sluta suspekta kontrakt som slösar bort landets oljetillgångar. Åtgärden, en uppenbar överträdelse av regeringens interimsbefogenheter, gjordes trots Iraks politiska kris och massprotesterna, som satte press på regeringen.

Interimsregeringen godkände en ny licensrunda, som först beviljats för nio år sedan av Hussain al-Shahristani, oljeminister i den irakiske premiärministern Nuri al-Malikis regering. Senare utredningar hävdade att avtalen var korrupta och missgynnade Irak.

Oljeexperter sade att avtalen var skadliga för den irakiska expertisen, pantsatte landets ekonomi till utländska intressen och orsakade enorma förluster för statskassan. De bidrog på sin tid till ökad korruption, drev upp de offentliga utgifterna och tog livet av investerings- och utvecklingsprogram, sa experterna.

Den före detta irakiske oljeministern Issam al-Chalabi sade att avgående premiärminister Adel Abdul-Mahdis order till oljeministeriet att underteckna den åttonde omgången av oljelicenser inte låg inom interimsregeringens befogenheter.

Chalabi berättade för The Arab Weekly att dessa licenser binder Irak till orättvisa kontrakt i mer än 25 år och utgör ett hårt slag mot landets ekonomiska intressen.

Han sade att historien aldrig skulle förlåta dem som bidragit till att slösa bort Iraks oljeförmögenhet genom kontrakt som erbjuder oljeföretag orättvisa privilegier i strid med landets intressen. Han betonade att kontrakten hade utvärderats av irakiska oljeexperter som bekräftade att de stred mot Iraks nationella intresse.

Chalabi sade att rekommendationerna beträffande kontrakten tvingade den tidigare premiärministern Haider al-Abadis regering att vägra ratificera dem, trots ansträngningar från tidigare oljeminister Jabbar al-Luaibi. Emellertid ratificerade Luaibi den föregående kontraktsrundan strax före valet 2018, och upprätthöll ett "legitimt" banditvälde, sade Chalabi.

Han tillade att officiella uppgifter bekräftade att den politik som antogs efter den USA-ledda invasionen 2003 avsiktligt hindrar den irakiska oljeindustrins utveckling. Han sa att förbränningen av 58,3 procent av gasen i samband med oljeproduktionen vid oljefälten Basra, Maysan och Dhi Qar var en indikation på slöseri.

Experter har uttryckt oro över att den dithörande gasen bränns. Att inte tvinga utländska upphandlande företag att investera i utnyttjande av tillhörande gas förvärrar problemet, sade de.

Det verkar som om syftet med den underlåtelsen var att upprätthålla Iraks beroende av iransk gas. Irak importerar cirka 28 miljoner kubikmeter iransk gas för att driva fabriker och kraftverk.

Förenta staterna har beviljat Bagdad undantag från sanktioner som införts mot Iran men det talas om möjligheten att inte förnya undantaget.

Skandalen med oljelicenser är kopplad till Shahristani eftersom han hade främjat dem i samverkan med ledande partiledare och försökt ersätta nationell expertis på och hantering av oljeutveckling med utländska företag. Avtalen gav ingen möjlighet att säkerställa överföring av teknik eller utbildning och utveckla lokal kompetens.

Irakier kommer ihåg Shahristanis löften den 12 oktober 2009 att öka oljeproduktionen till 12 miljoner fat per dag inom sex år och göra Irak till ett av de största oljeexportländerna i världen. Observatörer tolkade dessa uttalanden som propaganda för att vinna godkännande för licensavtalet. Tio år senare är Iraks oljeproduktion 4,6 miljoner fat per dag.

Oljestöld är ett annat exempel på hur Iraks rikedom slösas bort. Rapporter indikerar att smugglad olja stjäls från punkterade rörledningar eller lager. Dessutom övertogs oljederivat avsedda för myndigheter eller företag olagligt och såldes.

En annan olaglig praxis är att vidaresälja subventionerade importerade oljederivat utomlands eftersom det gör dem billigare än lokala produkter i grannländerna. Tjuvar utnyttjar också uppenbar slapphet i övervakningen i irakiska hamnar och exporterar mer än vad som förklaras i lastdeklarationer genom att mätanordningar riggas.

I en rapport om Basra, det största oljeproducerande guvernementet i Irak, sade International Crisis Group: "Miliserna i denna stad har trängt in i säkerhetstjänsterna och bedriver väpnade strider om olja och den oljesmugglingen i staden hade lett till bildande av extremt komplexa och kraftfulla oljemaffia-nätverk."

I april 2014 uppmanade Abadi Integritetskommittén att utreda påståenden publicerade av den australiska webbplatsen Fairfax Media och Huffington Post, en amerikansk webbplats, under rubriken "Så köpte Väst Irak" och vidta lämpliga rättsliga åtgärder.

Historien var en av de största anklagelserna om mutskandaler i världen och den innefattade Shahristani, Luaibi och andra irakiska tjänstemän, som påstås underlätta försäljningen av miljarder dollar olja till västländer genom Unaoil, ett företag ägt av den iranske affärsmannen Ata Ahsani.