9 juni 2022
Vi hoppas att Turkiets Nej till Sveriges Natoansökan kvarstår, eller att regeringen drar tillbaka ansökan. Om inte, kommer någon gång en inbjudan från Nato, och riksdagen ska ta ställning.
Vi utgår från att svenskt inträde i Nato är ett så omfattande beslut att det ska bli svensk grundlag. Därmed kan finnas möjlighet att tvinga fram folkomröstning.
Medlemskap i Nato medför också överlåtelse av beslutanderätt till utlandet, och det kan finnas möjlighet att stoppa detta.
Vi ser i Regeringsformen:
14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. ...
Vi fortsätter:
16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. ...
...
Minst en tiondel betyder 35 riksdagsledamöter.
Minst en tredjedel betyder 117 riksdagsledamöter.
Vi tittar på vad det skulle betyda med dagens siffror i riksdagen. MP har 16 platser, och vi hoppas på dem. V har 27 platser, och kanske kan vi räkna med två partilösa och då blir det 45.
117 minus 45 blir 72.
Alltså behöver vi 72 självständiga socialdemokrater och sverigedemokrater som går emot sina partiers Ja till Nato. För närvarande finns i riksdagen 100 socialdemokrater och 61 sverigedemokrater.
Alldeles säkert finns bland socialdemokrater och sverigedemokrater åsikten att dessa Ja till Nato inte har skapats på rätt sätt. Blir de 72 stycken, och vågar de träda fram? Då får vi folkomröstning om Natomedlemskapet.
Vi ser åter i Regeringsformen:
1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen. Lag (2010:1408).
3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som
1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.
...
Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. Lag (2010:1408).
Även här gäller en bestämmelse som annars gäller inom EU-samarbetet:
Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408).
Överlåtelsen kan alltså stoppas med mer än en fjärdedel. Det betyder att minst 88 ledamöter måste rösta emot.
Vi hoppas på MP och två partilösa, och då blir det 88 minus 45 blir 43. Här räcker det alltså med att 43 oppositionella socialdemokrater och sverigedemokrater sätter sig på tvären.
Efter valet i september 2022 blir naturligtvis antalet ledamöter från partierna annorlunda. Siffrorna ovan kommer inte att gälla, men beräkningarna blir likadana.
En slutsats står kvar. Både hos socialdemokrater och sverigedemokrater finns säkert uppfattningen att svängningen till Ja för Nato gjordes kuppartat, och riksdagsledamöter kan vara beredda att rösta på eget sätt. Opinionsarbete ute i landet kan få dem att känna att de har en opinion i ryggen och stärka deras mod.