Till meny

23 mars 2023

Onsdag 22 mars röstade riksdagen Ja till att Sverige blir medlem i Nato. Måndag förmiddag 20 mars fick varje riksdagsledamot följande mejl.

2023-03-20

Gör om och gör rätt

Riksdagsledamot Namn

Regeringens proposition 2022/23:74 "Sveriges medlemskap i Nato" lämnades till riksdagen 8 mars med sista motionsdag 13 mars. Den har sedan behandlats i riksdagens utrikesutskott som justerade sitt betänkande 16 mars och föreslår riksdagen att besluta om medlemskap i Nato. Planerat beslut onsdag 22 mars.

GRUNDLAG

Varje riksdagsledamot som bryr sig om att folket ska kunna ha förtroende för politiker, riksdagen och vårt demokratiska system bör:

a) Rösta Nej till förslaget om att ansluta Sverige till Nato.

b) I stället verka för att denna fråga om "historisk förändring" (citat från propositionen sidan 21) ska skötas som en grundlagsfråga med två omröstningar och val däremellan. Detta öppnar dessutom för folkomröstning.

Varför det?

ETT

Angående en utredning om vissa följder av svenskt medlemskap föreslår regeringen (sidan 7) att den inte behöver inväntas, utan den ska lämna en delredovisning senast 31 mars och helt redovisas senast 15 december. Därmed kan inte riksdagen nu godkänna utrikesutskottets förslag.

TVÅ

I regeringens proposition sidan 21 står:

"Nordatlantiska fördraget är en internationell överenskommelse som i konstitutionellt avseende måste betraktas som ett avtal av större vikt. Av detta skäl krävs riksdagens godkännande innan regeringen kan besluta om Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget. Ett medlemskap i Nato innebär en historisk förändring av Sveriges säkerhetspolitik. Att nå bredast möjliga parlamentariska stöd för detta historiska vägval är av stor betydelse för Sverige i det nya säkerhetspolitiska läget."

En sådan "historisk förändring" behöver dock mer än parlamentariskt stöd. Den behöver allmänhetens stöd. Därför behövs saklig opinionsbildning och diskussion. I den diskussionen behövs en allsidig bild av Nato.

Våren 2011 förstörde Nato Libyen därför att Libyen förde en självständig politik som hotade internationella ekonomiska intressen. 1999 bombade Nato Serbien, i före detta Jugoslavien, oavbrutet i mer än två månader. Senare tog Nato över USA:s krig i Afghanistan.

1991 upplöstes Sovjetunionen, och kalla kriget var slut. Ändå utvidgades Nato mer och mer mot öster och har ofta övat nära Rysslands gräns. Efter statskuppen i Kiev 2014 utrustade Nato Ukrainas militär samtidigt som Kiev förde krig mot den egna befolkningen i östra Ukraina. Nato hotade Ryssland. Förslag från Ryssland i december 2021 i säkerhetsfrågor, bland annat om att Nato inte skulle utvidgas ytterligare österut, avvisades av USA och Nato. 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina.

Redan i mars och april 2022 gjordes två framgångsrika försök till fredsöverenskommelse med hjälp av Israels premiärminister och med hjälp av Turkiet. Storbritanniens Boris Johnson reste då till Kiev för att hindra freden.

Hela planeten är nu en politisk jordbävningszon. Nya samarbeten formas och om tio år ser allt annorlunda ut. I Europa växer opinioner mot Nato.

* * *

Björn Backengård
Hjalmar Bergmans Gata 56
422 52 Hisings Backa