30 april 2023
Idag firar Pressfrihetens dag 30 år. Denna dag riktar vi särskild uppmärksamhet mot fallet Julian Assange − vår tids största rättsskandal.
Pressfrihetens dag uppmärksammas varje år den tredje maj sedan 1993 då dagen utropades av FN:s generalförsamling. Antalet anmälningar om dödade, fängslade och andra hot mot journalister fortsatte att öka under fjolåret till en ny rekordnivå. Europarådets hemsida uppger att 153 journalister hålls fängslade i Europa just nu 2023. Men fallet med Wikileaks grundare och publicist Julian Assange sticker ut för att det är ett angrepp − av stater som brukat anses som rättsstater − på pressfriheten världen över.
Julian Assange har suttit inspärrad i högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London, Storbritanniens egna Guantanamo, sedan den 11 april 2019, då Ecuadors regering upphörde att ge honom asyl på dess ambassad i London, dit han hade sökt sig för att undvika en hotande utlämning till USA. En brittisk domstol fann honom skyldig till att brutit mot borgen och han dömdes den 1 maj 2019 till 50 veckor i fängelse för denna överträdelse. Efter det har USAs regering lämnat in en åtalsansökan mot Assange för påstått dataintrång, för de säkerhetsklassade dokument som underrättelseanalytikern Chelsea Manning försåg Wikileaks med. Den 23 maj 2019 utökades anklagelserna mot Assange för att ha brutit mot 17 punkter i USA:s spionerilag från 1917.
Ett farligt prejudikat
En utlämning av Assange till USA skulle sätta ett farligt prejudikat, nämligen att ingen journalist och ansvarig utgivare kan undgå USA:s hämnd om man publicerar uppgifter om dess krigsförbrytelser eller andra överträdelser som Washington inte vill att världen ska få kännedom om.
Åtalet mot och behandlingen av Julian Assange är ett frontalangrepp mot pressfriheten, ett försök att helt döda undersökande och grävande journalistik. Assange anklagas för handlingar som undersökande journalister normalt sett gör i sitt arbete hela tiden, att handskas med hemliga uppgifter.
USA:s regering har aldrig väckt spioneriåtal mot någon journalist som publicerat hemligstämplat material. Åtal av det här slaget riktar sig i allmänhet mot personer i statlig tjänst som läcker hemligstämplad information.
Skulle domstolen i London besluta om att han ska utlämnas till USA riskerar han maxstraffet som är 175-års fängelse för spioneri. Assange är inte amerikansk medborgare, han har aldrig ens satt sin fot i USA. Han anklagas inte för att ha ljugit eller publicerat falsk eller felaktiga påståenden, utan för att ha avslöjat USA:s krigsbrott och andra olagligheter.
Tortyr
"Förutom fysiska åkommor visade Assange alla symptom som är typiska för långvarig exponering för psykologisk tortyr, inklusive extrem stress, kronisk ångest och intensiva psykologiska trauman." Det sade Nils Melzer, FN:s särskilda rapportör för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, efter att ha träffat och undersökt Assange i hans cell i Belmarshfängelset den 9 maj 2019.
Stödkommittén för Julian Assange uppmanar Sveriges regering
att besvara de 50 ännu obesvarade frågor om Sveriges behandling av Julian Assange som Nils Melzer ställt till UD.
att i sina kontakter med USA och Storbritannien kräva att Julian Assange omedelbart släpps fri, så att han kan återförenas med sin familj.
* * * *