11 september 2019
Sverige kan bli värd
för militära styrkor från ett Nato-land. Som exempel har nämnts att flygplatsen Göteborg City Airport åter kan bli en militär flygbas, och då med plan från Nato.
Avtalet skrevs under vid Natos toppmöte i september 2014 av representanter för Sverige och Nato. Därefter godkändes det av riksdagen den 25 maj 2016. Därmed kan en svensk regering upplåta baser för Nato.
Närmare granskning av vissa punkter
Ska Sverige hjälpa till utomlands?
Värdlandsavtalet i ett sammanhang
Skrivelse från regeringen juli 2015
Proposition från regeringen mars 2016
Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel, och vi bör arbeta för att det sägs upp.
Vissa ord i avtalstexten har här gjorts klickbara.
Först ett utdrag ur avtalets inledning:
Avtalet
[Sveriges regering och två strategiska högkvarter inom Nato]
...
som beaktar konceptet att gruppera Nato-styrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet,
...
och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren
har kommit överens om följande.
Kommentar
Här nämns både Nato-styrkor
och koalitionsstyrkor
. Om det ska vara någon skillnad, så antar vi att det senare kan betyda gemensamma styrkor från ett Nato-land och Sverige. Vi lägger märke till att en sådan styrka, där Sverige kanske ingår, ska stå under Natos befäl
.
Sedan följer en lång rad punkter.
Du kan behöva gå till hela avtalet.
Vi begränsar oss till punkter som är avgörande för hur vi ska uppfatta värdlandsavtalet.
Vad är Nato-ledd militär verksamhet
?
1.2
Avtalet
Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål.
Kommentar
Det betyder:
Allt militärt, strategiskt och taktiskt, inklusive angrepp och strider.
Vad är värdlandsstöd
?
1.11
Avtalet
Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum.
En punkt längre ned, 5.3a, hänvisar till 1.15 och 1.16 vad gäller samarbete mellan Nato och Sverige. Även punkt 1.17 hör hit.
1.15
Avtalet
Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet.
Kommentar
Det här är ett Nato-land som antas redan vara inne i Sverige.
Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18.
1.16
Avtalet
Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd.
Kommentar
Man önskar ett exempel på förbehåll.
Här är en punkt där Sverige kan säga nej, men i så fall varför?
1.17
Avtalet
Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder.
Kommentar
bilateral, som omfattar två parter.
Teknisk överenskommelse
låter som praktiska detaljer
, men punkten ser ut att betyda mer än det.
1.16 och 1.17 ser ut att ge Sverige möjlighet att påverka vad Nato gör, och den senare punkten talar om en överenskommelse. Den första punkten är dock oklar.
1.18
Avtalet
Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor.
Kommentar
signatärstaterna, stater som undertecknar ett avtal.
Här beskrivs en överenskommelse mellan Sverige och ett Nato-land som gör att Nato kommer in i Sverige.
1.19
Avtalet
Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser.
Kommentar
Om det blir en sådan överenskommelse, som nämns i föregående punkt, så är detta gruppen som ska sköta samarbetet.
Man undrar vem som ska utse representanter för Sverige. Regeringen? Överbefälhavaren?
Att gemensamma tillämpningsöverenskommelser
nämns här tyder på att det blir möjligt att ändra det ursprungliga avtal som nämns i föregående punkt.
Se även punkt 3.5.
2.1
Avtalet
Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
Kommentar
Om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Detta framgår om man läser noga.
Punkten diskuteras ingående längre ned, tillsammans med punkterna 1.11 och 3.4.
3.3
Avtalet
Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd.
Kommentar
Vi kan se på Natos strategiska koncept från 2010, Aktivt engagemang, modernt försvar
.
Så här lyder punkt 17:
Avskräckning, baserad på en lämplig blandning av kärnvapen och konventionella kapaciteter, förblir en kärna i vår övergripande strategi. De omständigheter under vilka någon användning av kärnvapen kan behöva övervägas är extremt avlägsna. Så länge kärnvapen existerar, förblir NATO en nukleär allians.
3.4
Avtalet
Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument.
Kommentar
Tre delar:
Antag att Göteborg City Airport åter, som det har föreslagits, blir en militär flygbas, och att där finns attackflyg från Nato. Antag vidare att Nato vill använda planen för angrepp. Får de det? Den här punkten gör att de troligen får det.
Är tolkningen överdriven? Kan Sverige säga nej till att attackflyg startar från svensk mark? Vi kan se på nästa punkt.
3.5
Avtalet
Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter.
Kommentar
De utpekade värdlands- och Nato-myndigheter[na]
förefaller vara den grupp som nämns i punkt 1.19.
Vi vet inte under vilka förhållanden, och av vem, de svenska beslutsfattarna utses, och vi måste räkna med att de kommer att stå under tryck från Nato. Med detta avtal riskerar vi att hamna i sådana situationer. Kom ihåg att Sverige i punkt 3.4 lovar att
... i största möjliga utsträckning ... ge stöd till ... styrkor [i] Nato-ledd militär verksamhet.
Det är oklart vad avtalet sätter för gränser för Natos handlingar. Detta behandlas på något sätt i punkt 5.3a.
Det finns en oklarhet. Vi koncentrerar texten lite:
Bestämmelserna ... är tillämpliga i fredstid ... eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut ...
Handlar detta beslut
om att nu gäller bestämmelserna, eller handlar beslutet om när bestämmelserna allmänt ska gälla (vilken typ av internationella spänningar
)?
Riksdagen har skrivit på in blanko
.
3.7
Avtalet
Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal.
Inte nog med att okända tilläggsdokument kommer. Enligt punkt 11.1 kan avtalet senare ändras.
Följande punkt förtjänar stor uppmärksamhet:
3.8
Avtalet
Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd.
Kommentar
Man räknar alltså med att Nato-ledd militär verksamhet ... kan kräva multinationellt stöd [... bl.a. av] militära stödfartyg.
Nato-länder kan då fritt använda svenskt område för flyg och krigsfartyg.
Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips.
Detta visar att värdlandsavtalet är förberedelser för krig. Se också 3.4 och 8.4.
5.1a
Avtalet
Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan.
Kommentar
Här kan vi lägga märke till vad som sägs om tilläggsdokumentens betydelse.
5.2g
Avtalet
Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera.
Kommentar
... baseringsområden som ska upprättas ...
Om Sverige bjuder in Nato, så är det tänkt att Nato ska ta över när svenska förband har lagts ned.
Vi behöver ett eget försvar nu, men på sikt måste det bli fred, avspänning och internationell nedrustning. Sveriges situation nu måste lösas självständigt och provisoriskt på något sätt.
5.3a
Avtalet
Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet.
Kommentar
Det här är Nato-länder som antas redan vara inne i Sverige.
Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18.
Avtalet förbereder för att krig kan föras in i Sverige. Punkt 3.8 visar det, och här är mer för att visa den saken:
8.4
Avtalet
Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Nato-befälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna.
Kommentar
Man kan förslagsvis gå till avtalet och läsa hela avsnitt 8. Skydd av styrkor.
11.1
Avtalet
Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det.
Kommentar
Riksdagen har alltså godkänt ett avtal som sedan får ändras.
Angående otydligheter i avtalet står det så här i avtalets näst sista punkt:
11.3
Avtalet
Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande.
Kommentar
Vi har redan pekat på att tilläggsdokument kommer, och vi har uppmärksammat 11.1 ovan.
Och här. Avtalet innehåller oklarheter, och de ska redas ut på lägsta möjliga nivå
.
Detta gäller även tvister om tillämpningen
.
Ska Sverige ställa upp även utanför våra gränser? Tre punkter, 1.11, 2.1 och 3.4, ser ut att ge olika besked.
1.11
Avtalet
Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum.
Kommentar
Värdlandsstöd gäller alltså inom Sveriges gränser.
2.1
Avtalet
Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
Kommentar
Här står att om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet även utanför våra gränser. Hur ser vi det?
Lite kortare:
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
De inskjutna orden , eller med stöd från,
är märkliga. Det blir två fall, och vi stryker under skillnaden:
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
eller
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor med stöd från värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
I det andra fallet tycks Natos styrkor befinna sig utanför Sverige. Vår slutsats:
Om Sverige är värd för ett Nato-land som har militär verksamhet utanför Sverige, och som begär svenskt stöd till den verksamheten, så ska Sverige ställa upp.
Är slutsatsen riktig? Vad kan avtalets författare ha menat? De måste ha menat svenskt stöd även utomlands, för annars hade de inte lagt till orden , eller med stöd från,
. Dessutom kan de säga att 1.11 inte utesluter svensk verksamhet utomlands.
3.4
Avtalet
Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument.
Kommentar
Sverige ska alltså ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet.
Verksamheten begränsas inte till Sverige, vilket framgår om vi ser på texten lite närmare.
Här är det engelska originalet:
The HN will provide support within its fullest capacity, subject to availability and within the practical limitations of the circumstances that then exist, to the forces deployed on NATO-led military activities. The details of this support will be addressed in follow-on documents.
I den svenska versionen har deployed
översatts med utsända
, och man tänker då på sändande länder (Definitioner, 1.8), alltså Nato-länder som sänder styrkor till Sverige. Men deploy
betyder ofta i militära sammanhang gruppera
. Så har det översatts i det sjätte stycket i avtalets Inledning (som beaktar konceptet att gruppera ...
) samt i punkterna 1.8 och 7.2. Orden deployed
eller utsända
handlar alltså om styrkor som ett Nato-land har placerat någonstans, men det behöver inte vara i Sverige.
I vardagsspråk kan placera
vara en bra översättning. Det blir så här:
... under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som [har placerats i] Nato-ledd militär verksamhet.
Är värdlandsstöd begränsat till Sverige, eller gäller det även utomlands?
Punkt 1.11 nämner Sverige, men utesluter inte utlandet. Punkt 3.4 nämner varken Sverige eller utlandet. I punkt 2.1 har författarna sett till att även utlandet ingår.
Gäller värdlandsstöd även utomlands? I skrivelsen från regeringen i juli 2015 behandlas detta. Man uttrycker sig motsägelsefullt. Kursiveringar har gjorts här.
Sidan 45, i ett avsnitt med kommentarer till avtalet:
... värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. [Som 2.1] [...] Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär [kursiv i original] verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. [Ej som ovan]
Sidorna 52-53, under rubriken 7 Godkännande av avtalen
:
... Sverige ... ska kunna lämna ... stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt territorium ... för att t.ex. ... genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet.
Sidan 107, under rubriken 10 Konsekvenser
:
Värdlandsstödsavtalet ... innehåller ... procedurer ... för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige.
Det ser ut som om målen med avtalet är två:
En kommentar till den första punkten. År 1993 pågick i USA en diskussion om Nato skulle utvidgas. Många var emot, bland annat folk i Pentagon. Men anhängarna till utvidgning vann, och senare började Natos utvidgning. Den grupp som vann diskussionen hade planer, och i dem ingår möjligheten till krig. I planerna ingår att stärka Nato på alla sätt, och där ingår att dra in Sverige.
Vi kommer inte undan diskussionen om Ryssland och Ukraina, eftersom Nato-förespråkarna hänvisar dit.
I november 2013 vägrade Ukrainas president att skriva på ett avtal med EU. Därefter började hotfulla demonstrationer där betalda banditer ingick. USA och andra var inblandade i händelserna, och i februari 2014 genomfördes en statskupp. Vissa Nato-länder stödjer kuppmakarna.
Efter folkomröstning ansökte Krim om att få lämna Ukraina och åter bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan. Därmed räddade de en marinbas och skyddade rysk befolkning. Vi kan säga att Rysslands handlingar var förebyggande självförsvar, eftersom krafter inom Nato verkar för att Ukraina ska bli medlem i Nato.
I stället för ensidig propaganda mot Ryssland vore det passande om tidningarna påminde om Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 och Libyen 2011.
Sverige kan nu komma att bli värd för ett Nato-land som placerar attackflyg på en svensk bas. Då ser vi det så att det politiska läget i Europa kan förändras. Det kan bli sådant att Nato ber att få sända attackflyg från denna bas och får tillstånd till det, med allt vad det innebär. Om Nato-landet dessutom begär svensk hjälp till verksamhet utomlands, så ska Sverige enligt avtalet ställa upp.
Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel, punkt 10.2, och det är vad vi bör arbeta för.
Efter Kalla krigets slut 1991 avvecklades Warszawapakten, men Nato blev kvar. Avtalen Partnerskap för fred
följde, bl.a. med Sverige år 1994. Polen, Tjeckien och Ungern blev Nato-medlemmar år 1999, och sedan har ytterligare länder tillkommit, bl.a. Estland, Lettland och Litauen. Runt Ryssland bygger USA och Nato missilförsvar som ska försöka göra Rysslands kärnvapenmissiler oanvändbara. Sedan Ukrainakrisen började rustar Nato upp i de östra medlemsländerna. Man har försökt dra in Ryssland i krig genom att försöka provocera landet att gå in i Ukraina.
Det finns en grupp oerhört inflytelserika personer som styr världsekonomin. De är baserade i USA, vissa EU-länder och Israel, och de har viss kontroll över regeringar. Deras mål är att dominera världen, och Nato är ett av deras verktyg. Några står emot, bland andra Ryssland. Här kommer Sverige in i bilden. I och med Sveriges nya avtal med Nato har inringningen av Ryssland blivit ännu tätare.
Värdlandsavtalet kan leda till svenska insatser utomlands. Om Sverige är värd för ett Nato-land som vill ha hjälp någonstans ska Sverige ställa upp.
Många har frågat hur Sverige blev inblandat i Afghanistan. Om Sverige hade varit värd för Nato-landet USA, och USA hade bett om hjälp, så hade Sverige behövt ställa upp enligt värdlandsavtalets punkter 2.1 och 3.4. Makthavarna hade sluppit frågor.
Våren 2011 hjälpte svenska plan till med att i Libyen spana och identifiera mål för Natos attackflyg. Nato gick långt utöver vad FN hade beslutat. Innan Sverige ställde upp blev det en riksdagsfråga. Om Sverige hade varit värd för något av Nato-länderna USA, Frankrike eller Storbritannien hade beslutet kunnat tas mycket enklare.
I början av 70-talet pågick internationella konferenser om fred och säkerhet där bland annat USA och Sovjetunionen deltog. De avslutades 1975 med den så kallade Helsingforsöverenskommelsen, vilken anses ha bidragit till avspänning och minskad risk för krig. Man önskar att Sverige tar initiativ till sådant i stället för värdlandsavtal och ökat militärt samarbete med USA.
Se också Fem skäl för Nej
nedan, punkt 5.
Här är fem skäl varför riksdagen borde ha röstat Nej till värdlandsavtalet:
in blanko. Tilläggsdokument kommer, och kanske ändringar.
(Listan har med tiden utvidgats och bearbetats.)
Värdlandsavtalets översättning finns i en omfattande skrivelse från regeringen, Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, som kom den 13 juli 2015.
Innehållsförteckning finns på sidorna 1-3.
Avtalet finns i Bilaga 4:
Den svenska översättningen är på sidorna 187-208.
Det engelska originalet är på sidorna 209-227.
I skrivelsen finns annat också, bl.a. om SOFA och Parisprotokollet. På många ställen i avtalet nämns SOFA (Status of Forces Agreement) och Parisprotokollet. De är överenskommelser mellan länder i juridiska frågor. Om militär från ett Nato-land placeras i Sverige kommer en SOFA att gälla. Den kan väntas medföra att om främmande militär begår brott i Sverige, så döms de inte på normalt sätt i svensk domstol, utan den främmande makten tar i större eller mindre grad hand om det rättsliga.
I skrivelsen behandlas lagändringar som krävs för värdlandsavtalet. Riksdagen beslöt om både lagändringar och värdlandsavtalet.
Den 22 mars 2016 lämnade regeringen till riksdagen proposition 2015/16:152 om värdlandsavtalet. Regeringen föreslår att:
Här finns propositionen som pdf-fil.
Som svar på propositionen kom motioner från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Den 25 maj röstade riksdagen.
Fyra riksdagsledamöter i Sverigedemokraterna lämnade in motion 2015/16:3375. De föreslår att:
Sju riksdagsledamöter i Vänsterpartiet lämnade in motion 2015/16:3377. De föreslår att:
Men vi vill peka på en sak. I punkt 4 Bakgrund, början av andra stycket, nämns Thage G. Peterson på ett sätt som behöver förtydligas. Det var inte han som för Sveriges räkning skrev under avtalet om PFP. Det var en tidigare regerings utrikesminister som skrev under avtalet den 9 maj 1994. Se avtalet här. Totalt 13 sidor. Varannan sida är på engelska samt franska, och varannan är svensk översättning.
Redan 6 oktober 2015 lämnade två miljöpartister in motion 2015/16:2801 om värdlandsavtalet. De föreslår att: